Sömn?

Tänkte kommentera eller skriva om min erfarenhet om småbarnsömn i DNs artikel men funktionen verkar helt oanvändbar!

Så gjorde vi:

läste mycket om andra kulturer, dottern sov i vår säng från början. När hon var 2 flyttades hon till eget sovrum. Funkade så där, så en vuxen fick sova 'över' hon henne fram tills hon var 4-5 år. Efter det tar Naturen över, självständighet och allt nödvändigt för att överleva. Inga problem. Nu vet jag att om jag hade fått ett barn till hade den fått sova med mig de dörsta 4-5 åren. I naturen skulle det vara helt ok.

Oavsett vad man håller på med man måste faktiskt ge sitt barn de första åren (åtminstone när man talar sömn). Det blir mycket lättare för alla. Och se till att barnet är mätt! Vem i hela fridens namn blir mätt av några halsslag mosad sädeslag och vatten?

Vem har hört talats om bebislejon eller bebisvargar som ingen tar hand om?

Det är rätt enkelt: lär av naturen och förneka inte dina föräldrainstinkter! Oavsett vad "experterna" tipsar om, har vi människosläkt överlevt ett 10.000 år på jorden!

PS: jag är en rätt så hemskt förälder, tror jag... jag leker inte, jag ritar inte... mm med mitt barn utan jag är en vuxen med vuxengrejer jag måste göra. Barnet får gärna hålla mig sällskap eller hjälpa mig med de"vuxen"grejer jag gör. Det fungerar mycket mycket bra! :D

PSS: Är inte vår uppgift som föräldrar att förbereda våra barn inför vuxenlivet? Glömer man inte den uppgiften kommer allt annat att falla naturligt på plats.